Jag och Familjen Jepsen

Lite om läggningarna. Det går inte riktigt lika fort. Men vi kör på samma rutin iallafall. Hon somnar själv varje kväll. Hon tjatar om täcket gång på gång. Jobbigt att stå på sig och vi har, mest David, fuskat med att gå in. Och det är ju förståss därför hon inte gett upp. Men vi ska minnas hur det var för 1,5 vecka sedan. David satt brevid, gick ut, satt en stund till, bytte skica 5 gånger, bäddade om...Nu är det endå bara täcket. Ikväll är hon nog inte dödstrott heller. Hon blev lagt strax efter 20 iallafall, som vanligt.

Jag har haft en jobbig dah på många sätt. Det är oron inför stundande förändringar, bland annat. Känner mig känslig och blödig också. Patetisk och fånig med andra ord. OCh jag har rivande värk i ryggen. Magen är stor rund och stenhård och jag kan inte röra mig normalt.

Veckan som kommer jobbar David till 17 dagligen. Synd. Vardagen är väldigt mycket enklare för alla när han jobbar till 16. Just den timman betyder mycket. Middagslagningen och sånt. Det blir en tuff vecka tror jag.

Så får det räcka, inte så inspirerad idag.